Ett broderibesök i Reykjavik

Jag blev inbjuden att besöka Reykjavik för att visa upp svenskt broderi. Det var Sveriges ambassadör på Island, Håkan Juholt, som hade kontaktat Svensk Hemslöjd och frågat om de ville vara en vecka på residenset och de ville gärna ha med mig. Vilken ära!

Jag hade sällskap av Jenny Berge, VD på Svensk hemslöjd och Ulla Parkdal, tidigare ordförande i styrelsen och textilkonstnär. Vi tog med oss så mycket hemslöjd och broderier som fick plats i våra resväskor. Vi fick bo i gästvåningen på residenset som ligger mitt i charmiga Reykjavik. I byggnaden finns också en gallerilokal där vi inredde en utställning med allt vi hade med oss. Ambassadören hade ordnat med en julgran som vi pyntade. Det skulle vara lite jultema och jag hade tagit med några av våra finaste julbonader.

Det blev invigning med fika och kanelbullar. Ambassadfolket hade varit riktigt duktiga med att marknadsföra oss, så det kom många besökare. Islänningar är trevligt folk. Vi hade mycket att prata om, jämföra kulturer och hantverk. Mitt resesällskap Jenny och Ulla berättade om hemslöjd och broderier i Sverige och ambassadören höll tal och invigde utställningen.

Vår utställning var öppen under fyra dagar och vi hade rekordmånga besökare (jämfört med andra utställningar som har varit i den lokalen). Dessutom ordnade jag ett par workshops i yllebroderi. Det kom mer folk än vi hade räknat med, så vi fick hålla till i matsalen och vi lade i extra skivor i matsalsbordet så att alla fick plats under kristallkronan. Jag visade skånska och jämtländska yllebroderade kuddar och vi pratade traditioner, material och stygn och så fick alla prova på att brodera på kläde.

När vi satt där och broderade tillsammans så lärde jag mig minsann också ett och annat. Till exempel: Tvistsöm kallas för ”isländska korsstygn” på Island. De blev väldigt förvånade när de insåg att vi också broderar sådana stygn och med liknande mönster.

Det var verkligen en lyckad vecka! Tack Ambassadör Juholt och Svensk hemslöjd för att jag fick vara med på detta äventyr. Och tack Jenny och Ulla för trevligt sällskap.

Share

Att skapa en broderibok

När Bokförlaget Semic kontaktade mig och frågade om jag ville göra en broderibok så hade jag redan funderat på det ett bra tag. Vi har ju så många fina mönster och jag ville göra en bok med några av de finaste broderierna och samtidigt tillföra något nytt. Många av de mönster vi har i våra samlingar är i största laget för att få med i en bok. Samtidigt är broderierna väldigt fina att visa upp i en bok och de kan inspirera till nya broderier.

Jag har också förstått att många som vill brodera gärna börjar med ett litet broderi som uppvärmning. Därför hade jag en idé om att ta fram mindre varianter av Brodera meras stora vackra broderier. Jag kallade min idé för ”Brodera mindre”. Så kom Semic och berättade att de ville ha en bok med blandade projekt. Olika storlekar, olika tekniker, olika stilar och olika format: kuddar, bonader, dukar, småbroderier och så vidare. Jag gjorde ett förslag på vad som kunde ingå i en sådan bok och bakade in min ”Brodera mindre-idé” i detta. De gillade upplägget och vi gjorde en plan för hur boken skulle produceras. Jag hade ungefär ett år på mig.

Flera broderier hade vi färdiga modeller till, men det var ändå mycket som skulle broderas. Det mesta broderade jag själv under våren och sommaren förra året. Jag fick också mycket broderihjälp av min syster, Amelie, som jobbar med mig i företaget. Marianne Grundäng är en skicklig brodös och har broderat ett par av de finaste broderierna i boken. Mina kurskompisar från Handarbetets Vänner hjälpte till med några småbroderier. Min mamma högg in på den fantastiska julvepan i korsstygn som avslutar boken. Hon hann precis komma igång när hon snubblade på gräsmattan och bröt båda handlederna. Då hoppade Marianne G in och räddade vepan. Tack för det Marianne! (Ingen fara, min mamma är numera återställd.)

Så blev det höst och min fotograf, Charlotte Gawell, kom hem till mig i flera omgångar och fotograferade alla broderier. Charlotte har tidigare fotograferat trädgårdsböcker, kokböcker och en del handarbetsböcker, t ex den fantastiska ”Sagornas stickbok”. Det är väldigt spännande att skapa fina foton, och vi jobbade jättebra ihop och hade så roligt. Vi använde min verkstad och bostaden och trädgården som bakgrund till broderierna. En del broderier gör sig bättre i närbild, andra passar bättre i en miljö där det händer lite runt broderiet. Vi hade väldig tur med vädret, det var en fin höst.

Vintern kom och jag satte igång att skriva och rita. Det skulle skrivas berättande texter och beskrivningar och det skulle ritas mönster och stygnteckningar. Eftersom jag inte har gjort detta i en sådan omfattning tidigare, så var jag ganska stressad över hur jag skulle hinna. Jag har ju ett broderiföretag att ta hand om också och vintern är högsäsong i broderiernas värld. Det var mycket jobb, men det flöt på riktigt bra. Den första mars skulle allt vara inlämnat till förlaget och jag höll min deadline. Champagne på det förstås!

Så följde en tid av korrekturläsning och formgivning av boken. Manuskriptet mejlades fram och tillbaka, fram och tillbaka. Jag fick hjälp med korrekturläsning av två superkompetenta hemslöjdsvänner, Jenny Berge och Eva Möller, som hade bra synpunkter på förbättringar. Min redaktör på Semic, Eva Bergman, och formgivaren, Monica Sundberg, är riktiga bokproffs och så smidiga att jobba med. Rätt som det var hade vi en färdig inlaga. Boken gick i tryck efter midsommar och bara några veckor senare hade jag en färdig bok i handen. Det kändes både overkligt och fantastiskt så klart. Jag hoppas att många ska få inspiration till egna broderier och att boken hittar nya broderivänner.

Mer om boken här.

Share

Jag fick en liten liten present

Min brorsdotter Sofia har mycket gemensamt med mig. Vi gillar båda textilt handarbete och även att pyssla i största allmänhet. Sofia har sommarjobbat hos mig en del och hjälpt till med tillverkningen av våra korsstygnshus. Självfallet har hon också broderat flera hus själv.

En annan sak som både Sofia och jag älskar är miniatyrer. Korsstygnshusen är ju ett typiskt exempel detta. Jag har alltid älskat små hus, till exempel dockhus och legohus. Sofia, som gillar ännu mindre miniatyrer, kom på att hon skulle göra en present till mig.

Hon har gjort ett litet litet bord med en materialsats till ett korsstygnshus. Bordet är bara 5 x 5 cm stort och på det har hon lagt en öppnad ask med material och ett halvbroderat hus. Är det inte sött?

Bordet är gjort av glasspinnar och sedan har hon vikt en liten ask av papper. Hon har ju vikt många askar när hon har sommarjobbat hos mig, så hon vet precis hur man gör. Sedan har hon kopierat etiketten och klistrat på och ser ni den lilla lilla beskrivningen. Plasten som huset är broderat på har hon gjort av torkat lim. Hon har till och med gjort en liten liten nål av en tunn ståltråd.

När Sofia hade tillverkat det lilla bordet och målat det och sedan lade asken på bordet, så tyckte hon att de hade för lika färg, så att asken inte syntes ordentligt. Då kom hon på att hon borde lägga en ljus duk på bordet. Hon letade bland Brodera meras dukar och hittade en jugendlöpare som var lämplig. Hon klippte till ett litet tyg och målade på de små rosa jugendrosorna och ornamenten i silverfärg. Så gulligt!
Visst var detta en fanstastisk present! En miniatyr av en miniatyr faktiskt. Jag ska ha mitt lilla pysselbord på disken i Brodera mera-butiken bredvid mina husaskar. Bra jobbat Sofia och tack så väldigt mycket!

Share

Syfestivalen hösten 2017

Det här inlägget handlar om min brodeributik Brodera mera.

Nu är det spännande tider. I kommande helg är det Syfestival i Stockholm och den här hösten är det tredje gången som Brodera mera är med. Det är så mycket att göra veckorna innan. Vi tillverkar ju allt som ska säljas och vi måste ha med oss ett stort lager, för det är svårt att förutsäga vad som ska bli populärt just den här gången.

Ingenting lämnas åt slumpen. I år har vi en lite större monter än tidigare och då provbygger vi hyllorna, för att se hur de fungerar och hur många broderimodeller som får plats på dem. Om man drar undan vardagsrumsmöblerna så får hela monterinredningen plats mitt i vardagsrummet, både hyllorna och borden. Lite trångt blir det. Jag satt i soffan när det ringde på dörren och då fick jag runda hela utställningen och ut via köket för att ta mig fram till hallen och ytterdörren.

Vi har som vanligt med oss massor av kuddar, dessutom julbroderier, dukar och bonader, och diverse småbroderier. I år tar vi dessutom med oss material för den som vill hitta på egna broderier. Det blir massor av ullgarn för broderi och kläde att brodera på och så har vi med oss sybågar och saxar och sånt. Vi har just börjat sälja en vit gelpenna som är så bra att rita på ylle med. Den tar vi med förstås.

En stor del av jobbet är att skriva alla skyltar. Det är viktigt att vara tydlig med vad saker kostar och när det är Syfestival blir det mycket mässpriser och specialerbjudanden som det är viktigt att visa ordentligt så att ingen missar det.

På onsdag eftermiddag åker vi med det första lasset till Älvsjömässan. Då lägger vi ut mattor och sätter upp vår nya belysning och ser till att det fungerar. Jag tror vi monterar hyllorna då också och ställer upp borden. Under hela torsdagen gör vi fint i montern och ordnar med modeller och materialsatser och skyltar, skyltar, skyltar. På fredag morgon kl 10.00 står vi redo att ta emot alla besökare. Vi står i monter B05:41. Hoppas vi ses där!

Detta inlägg är reklam för min brodeributik Brodera mera.

Share

Vad jag gjorde när jag inte bloggade

Nu var det länge sedan jag bloggade. Jag har helt enkelt inte haft tid. Eller, rättare sagt, jag har prioriterat andra broderigrejer före att blogga. De senaste månaderna har jag lagt all min tid och ork på att få igång verksamheten i mitt broderiföretag. Det var ju ganska precis ett år sedan jag tog över Brodera mera och jag vill så gärna att det här ska bli ett riktigt lyckat projekt.

Butik2När jag jobbar med Brodera mera varje dag, tillverkar materialsatser, mailar kunder, skickar ut beställningar, så kan det ibland kännas som att jag står och stampar på samma plats. Men när jag tänker tillbaka på hur det var för ett år sedan så inser jag att mycket har hänt sedan dess. Då var hela huset fyllt av korgar och lådor och rullar med broderigrejer. Det var totalt kaos. Nu har vi ordnat en väldigt trevlig verkstad, ett lager (eller faktiskt två) och en jättefin butik. I början tillverkade vi ett broderikit i taget, ofta på beställning. Vi visste ju inte vad som skulle sälja och vi låg alltid efter. Nu har vi mycket bättre koll på läget. Vi tillverkar fem, tio eller tjugo materialsatser på en gång och vi håller på att lägga upp ett lager av de mest populära broderikiten. Mycket tillfredställande.

PensekuddeVi har också tagit fram några gamla godingar från Brodera meras arkiv, till exempel den vackra linneduken med vårlökar och bröllopskudden från Frösön. Vi hittade en jättefin korsstygnskudde med penséer som tyvärr innehöll en massa garnnyanser som inte går att få tag på längre. Då ritade vi om det mönstret och anpassade färgerna till dagens garnutbud. Det tog ganska lång tid, men vi är riktigt nöjda med resultatet. Jag passade också på att äntligen skapa ett nytt korsstygnshus. Den här gången blev det ett kalkstenshus med rosor på gaveln som är inspirerat av husen på Gotland. Vi har också broderat upp en ny modell av en av Brodera meras finaste yllekuddar, en röd bröllopskudde med tulpaner.

Tulpanroddetalj2

Nu har jag unnat mig några lediga sommarveckor och vi har kommit igång igen. Det är fullt upp. Den 3 september ska vi ha en nybörjarkurs i yllebroderi hemma hos mig, där jag har butik och verkstad. Carina Olsson kommer att vara lärare och jag ser verkligen fram emot det (kursen blev snabbt fullbokad, men hör gärna av er om ni vill vara med på en framtida kurs). Nästa spännande punkt på höstschemat blir en Broderamera-kväll på Svensk hemslöjd i Stockholm den 8 september. Monica Zetterström och jag är inbjudna att berätta om Brodera meras historia och om hur jag tog över från Monica. I oktober är det Syfestival på Älvsjömässan i Stockholm. Då ska Brodera mera vara med för första gången sedan jag tog över. Jag har aldrig haft en egen monter på en mässa så det är både superspännande och läskigt på en gång. Hoppas vi ses där!

Share

Att ha workshop i Japan

Jag är hemma i Sverige igen sedan en dryg vecka tillbaka och har nu hunnit vila upp mig efter två intensiva veckor i Japan, men jag lovade ju att återkomma och berätta mer om hur det var i Japan.

Förutom att demonstrera broderi och prata med kunder på varuhuset JR Takashimaya, hade jag i uppdrag att hålla workshops. Det blev tre workshops där jag lärde ut hur man broderar korsstygnshus och tre workshops där vi broderade fritt på ylle, närmare bestämt små glasunderlägg. Varuhuset gjorde reklam för workshopparna och fixade med bokningar. Jag hade 7-8 deltagare i korsstygns-workshopparna och något färre i yllebroderi-workshopparna. Det var ganska lagom, tycker jag.

japworkshop1

Jag inledde varje workshop med att berätta kort om de svenska broderitraditioner som just det broderiet grundade sig på. Jag och min syster Amelie hade fixat ett par exempel på typiska korsstygns- och tvistsömsbroderier som har inspirerat korsstygnshusen. När jag skulle berätta om yllebroderier så visade jag en broderi till en bröllopskudde som jag håller på med och berättade om skånska yllebroderier och åkdynor och sånt. Sedan satte vi igång och brodera.

Jag hade hört innan att många japaner är väldigt duktiga på att brodera. Det gällde några av mina elever, men många som kom till mina workshops hade väldigt liten eller ingen erfarenhet av broderi. Det var alltså alla nivåer på förkunskaper och jag fick omväxlande demonstrera lite mer avancerade stygn och hjälpa till att trä nålen, för det var flera som fastnade redan på det momentet. Alla elever hade dock det gemensamt att de var väldigt nyfikna och positiva och de verkade nöjda när workshopen var slut. Ibland blev det applåder och ibland fotostund.

Ni undrar förstås hur det fungerade med språket. Japaner är ju sällan bra på engelska. Jo, jag hade tolk. Tre olika tolkar jobbade jag med, alla väldigt kompetenta. Två av tolkarna kunde svenska, så då kunde jag köra på det. Med den tredje tolken fick jag ta det på engelska. En timme innan workshopen gick vi igenom min planering och ungefär vad jag skulle prata om och så läste de igenom de japanska beskrivningarna som följde med broderikiten som vi jobbade med i workshopen. När jag gick runt och hjälpte till så var tolken till hands. Ibland kunde vi ju kommunicera med teckenspråk och enstaka engelska och japanska ord och ibland fick vi ropa på tolken för att få hjälp.japworkshop2

Det var väldigt roligt att hålla workshops i Japan. Japaner är generellt vänliga, nyfikna och artiga människor. Det är bra att förbereda sig ordentligt innan och fundera igenom de olika momenten, för de är noggranna och vill ha direktiv för varje detalj. När det fungerar, så är de så tacksamma och jag kände mig väldigt stolt över våra svenska broderitraditioner och det intresse som japanerna visade. En riktigt fin upplevelse var det!

Share

Nu är jag i Japan och säljer svenska broderier

Nu har jag varit 4 dagar i Japan på min broderiresa. Jag flög till Nagoya i måndags och kom fram på tisdag morgon. Jag har ju aldrig varit i Japan förut och det är så olikt Europa att man blir lite chockad först (t ex är toaletterna ett kapitel för sig). Nagoya är en riktig storstad med skyskrapor och tunnelbana och mitt i staden finns en skyskrapa med två runda torn som är en av de högsta byggnaderna i Japan. I den skyskrapan ligger varuhuset JR Takashimaya som har bjudit in Svensk Hemslöjd och mig att vara huvudnumret i deras Scandinavian Market under andra halvan av december.

Marknaden tar upp större delen av tionde våningen i varuhuset och har drygt 30 shopar med skandinaviskt tema. De flesta shoparna drivs av japaner, men i en shop finns tre svenskor från Halmens hus i Dalsland och så har restaurang Kvarnen i Stockholm tre personer här som har ordnat med en svensk restaurang som serverar sill, Wallenbergare och äppelkaka till nyfikna japaner.

Japan12

Jag och Jenny Berge från Svensk hemslöjd och Nori Akechi, japansk korrodinator som har bott i Sverige i åtta år, fick jobba järnet i två dagar för att hinna få iordning pop-up shopen innan den öppnade på torsdagen. Vår shop ligger precis vid ingången till marknaden, så det blev snabbt fullt av folk som ville kolla på oss och våra produkter. Jenny har på sig en folkdräkt och det tycker kunderna är intressant förstås. Jag sitter vid ett litet bord mitt i butiken och broderar mina hus. Hela tiden kommer det fram nyfikna japaner och tittar på vad jag pysslar med. De första timmarna var Nori i närheten och sprang fram för att översätta så fort en japan ville prata lite med mig. Efter ett tag fick jag lite kläm på terminologin. En typdialog går så här:

Kunden tittar försiktigt på när jag broderar
Jag leende:
Irasshaimase (välkommen)
Kunden ler.
Jag:
Cuross stitchu (korsstygn)
Kunden: Cuross stitchu?
Jag: Hai, so desu. (Ja, det stämmer)
Jag pekar på asken: Kitu (broderikit)
Kunden säger antingen: Oh kawaii (gulligt) eller Ah sugoi (coolt)
Jag leeende: Arigato gozimazu (Tack så mycket)

Japan11

Det är så himla kul. Fast man blir trött. Varuhuset har öppet elva och en halv timme på raken och vi tar bara en lunchpaus och några kortare avbrott för att sträcka på benen och dricka en kopp kaffe.

Som jag nämnde är vi huvudnumret i den skandinaviska marknaden och därför har det kommit en del journalister och TV-team och intervjuat oss. I morse berättade en av halmslöjdarna att hon hade varit på sitt hotellrum och slagit på TVn och där satt jag mitt i en japansk nyhetssändning och broderade korsstygnshus. Idag åkte vi tunnelbana och då upptäckte vi att i varje tunnelbanevagn hängde en affisch med korsstygnshusen och oss på. Det känns helkonstigt.

Japan13

Nu måste jag sova för imorgon är det full rulle igen. Hoppas jag hinner återkomma snart igen och berätta vidare.

Share

Jag ska till Japan

Vilket märkligt år det här är. I början av juli tog jag över Brodera mera och sedan dess jobbar jag alla dagar i veckan med att få igång verksamheten hos mig: packa upp material, få allting på plats, börja producera broderikit, öppna webbshop och en butik och dessutom fortsätta att leverera broderigarner och Svenska hus.

Mitt i allt detta fick jag en chans som jag inte kunde säga nej till. Jag blev erbjuden att tillsammans med Svensk Hemslöjd resa till Japan för att marknadsföra mina broderier.

Så här ligger det till. I Japan finns en stad som heter Nagoya och i den staden finns ett varuhus som heter Takashimaya. Varje år kring jul sedan 15 år tillbaka, ordnar de en ”Scandinavian Market”. Ett helt våningsplan i varuhuset upplåts till denna marknad dit företag från Sverige, Finland och Danmark som är inriktade mot hantverk och design inbjuds. I år ska bland annat Svensk Hemslöjd få vara med och de öppnar en pop-up shop i marknaden med sina produkter. De ville ha med en hantverkare och eftersom mina korsstygnshus är populära hos japanska turister så frågade de mig om jag var intresserad och det var jag ju förstås.

Takashimaya3

Tanken är att jag ska sitta i hemslöjdsshopen och brodera hela dagarna och snacka med kunder och sälja broderier. Jag ska också ha workshops vid flera tillfällen och det är jag ganska nervös för, men det ska väl ordna sig.

Takashimaya2

För någon månad sedan hade jag fint besök ända från Japan. Ett helt gäng kom hem till mig och fotograferade broderier och en massa hemslöjdsgrejer i hemmiljö. Bilderna hamnade så småningom på reklamaffischer och på varuhusets hemsida.

Takashimaya1

Den korthåriga typen längst ner till vänster på affischen är jag och den långhåriga skönheten är Jenny Berge, VD på Svensk hemslöjd, som blir min jobbarkompis i Japan.

Vi reser i mitten av december och kommer hem till nyår. Japansk jul är väldigt kommersiell, så det blir att jobba tio timmar om dagen två veckor i streck. Det är så spännande och pirrigt. När ni sitter där och myser med julgröten kan ni tänka på mig och Jenny som är i ett glittrigt varuhus i Japan och säljer svenska broderier.

Share

Kreativt kaos

Här jobbar vi om dagarna

Här jobbar vi om dagarna

Om du tycker att livet börjar bli enahanda och känner för att få lite fart på det, då tycker jag att du ska ta över ett broderiföretag. Jag har gjort det och jag kan berätta att jag inte har haft en enda tråkig dag sedan jag tog över Brodera Mera. Det är fantastiskt roligt att jobba med broderier och broderimaterial på heltid. Det finns oändligt med jobb och då trivs jag. För att hinna med så mycket som möjligt har jag tagit hjälp av min syster och min dotter, som båda jobbar flera dagar i veckan hos mig. Vilken tur att de kunde ställa upp!

Det stora dokumentskåpet som innehåller alla originalmönster

Det stora dokumentskåpet som innehåller alla originalmönster

Första perioden efter övertagandet var verkligen kaotisk. En 40-årig produktion av broderier tar utrymme. Samtidigt skulle möbler sättas upp och jag har haft en hel del hantverkare här som har hjälpt till med diverse smågrejer: målning, snickeri och belysning bland annat. En jättestor kopiator som tar A3 och även fungerar som scanner kom på plats.

Samtidigt jobbade jag på att få kontroll på alla broderier. För varje materialsats finns dels en plocklista som visar vilket material och hur mycket av det som ska ingå i materialsatsen. Sedan finns ett originalmönster som i text och bild visar hur broderiet ska broderas och monteras, och en kopia av det mönstret följer med materialsatsen. Fria broderier har dessutom en schablon som används för att föra över mönstret till tyget som man ska brodera på. Schablonerna är tillverkade av ett kraftigt arkitektpapper och de ligger på stora rullar som förvaras i en specialbyggd hylla.

Så är kan en plocklista se ut

Så är kan en plocklista se ut

Det kan tyckas enkelt att få koll på detta, men det är ingen lek kan jag meddela. Den stora utmaningen är att mycket av det material som ursprungligen ingick i broderierna inte längre tillverkas. Dels byter leverantörerna produkter och färger och kvaliteter. Dels är det många leverantörer som inte finns kvar. De gamla plocklistorna är handskrivna och korrigerade om och om igen och kan vara lite svåra att tyda och dessutom är det oftast något som måste kompletteras. Därför måste vi gå igenom varje broderi ordentligt innan vi kan börja sälja det och det är väldigt tidskrävande. Samtidigt är det så spännande att hitta vackra gamla broderier och försöka blåsa liv i dem med nytt material.

Schablonerna ligger på rullar i den specialbyggda hyllan

Schablonerna ligger på rullar i den specialbyggda hyllan

Efter att ha kämpat på några veckor kände vi oss mogna att öppna webshopen. Vi hade inte så många produkter där till att börja med, men vi kände att det var bäst att öppna så snart som möjligt och sedan bygga på med fler produkter efterhand som vi fick ordning på grejerna. Vi fick omedelbart en massa beställningar och det kändes så bra.

Nästa steg är att öppna den fysiska butiken som ska inrymmas i undervåningen på mitt hus, som ligger på gångavstånd från Mörby Centrum utanför Stockholm. Vi tänkte att det kanske skulle ta två veckor, men så blev det inte. Just när vi började förbereda öppningen slog höstkylan till och det visade sig att vi hade något problem på värmesystemet i den blivande butiken. Rörmockare tillkallades och det är något fel på en kran som ska ersättas och det tar tyvärr några veckor att få det ordnat. Så vi får vänta på öppningen ett par veckor till tyvärr.

Så småningom tänker jag också börja sälja broderigarner och annat material i Brodera Meras webbshop, men tills vidare hänvisar jag broderigarnsköpare till Broderigarn.se.

Om du vill ha löpande koll på nya broderier hos Brodera Mera eller kanske vill veta exakt när den fysiska butiken öppnar då kan jag tipsa om nyhetsbrevet som du kan anmäla dig till här. Det kommer i mailen med någon veckas mellanrum.

Share

En broderiutställning i Danmark

I år är det 100 år sedan kvinnorna fick rösträtt i Danmark. Grattis! Det firar Silkeborgs Museum, Blicheregnen på Jylland med en broderiutställning. Trädgårdsdesignern Grethe Gerhardsen Traeland har samlat broderier i många år. Hon har letat i secondhand-butiker efter inramade korsstygnsbroderier som är broderade med ullgarn på stramalj. Hon har särskilt sökt efter tre olika motiv: rosor, hemmets idyll och broderad kristen tro. 350 broderier ur hennes samling ställs ut på Blicheregnen som är ett kulturhistoriskt museum.

blicherosor

Många, många kvinnor har använt en stor del av sin fritid till att skapa dessa korsstygnstavlor. Det har säkert fungerat som en avstressande aktivitet. Sedan har de ramats in och hängt i många hem och värdesatts av dem som har broderat. Men redan i samtiden var broderiernas estetik ifrågasatt, och när det är dags för nästa generation att fördela kvarlåtenskapen då väljs broderitavlorna bort och säljs på loppisar för några enstaka kronor.

Utställningen funderar kring vad som är god och dålig smak och vem som bestämmer det, om varför ett broderikit som kostar flera hundra kronor och tar många timmar att förvandla till en tavla efter ett antal år endast är värd fem kronor. Är det godkänt att brodera korsstygnstavlor? Kan inte självständiga kvinnor med rösträtt göra vad de vill med sin fritid och sina pengar? frågar de. Jo, jag tycker absolut det!

blichekopior

Nu undrar ni kanske hur det kommer sig att jag känner till en utställning på ett museum i andra änden av Danmark. Jo, Grethe är min nya Instagram-kompis och hon ville gärna att mina broderikit Svenska Hus skulle säljas i museishopen under utställningen. Vilken ära! Det ställer jag så klart upp på. Varför? För att jag kan! Ha!

Utställningen ”Sting for sting og hundrade flag” pågår på Museum Silkeborg Blicheregnen 21 mars-21 juni.

Share

Svenska Hus på Syfestivalen i Stockholm

Just nu har jag fullt upp med att tillverka broderikit till mina Svenska Hus. Som ni kanske vet så säljer jag dem bland annat hos Svensk Hemslöjd i Stockholm. Där är de en riktig storsäljare och när det nu är dags för syfestival på Älvsjömässan i Stockholm, så vill Hemslöjden väldigt gärna ha med husen på ett hörn. Jätteroligt, tycker jag, och har ägnat de senaste veckorna åt att massproducera broderikit. Jag gör tio om dagen och det flyter på riktigt bra. Vika kartonger, trycka beskrivningar, nysta garn och klippa plastdelar.

Syfestivalen håller på nu i helgen, fredagen den 13 till söndagen den 15 februari. På lördagen (Valentindagen) kommer jag att hänga vid Hemslöjdens monter och demobrodera och snacka korsstygnshus med den som vill. Kom gärna förbi och säg hej. Jag blir så glad då.

Share

Broderibloggen 7 år

Ojojoj. Den här månaden har jag broderibloggat i 7 år. Visst är väl det en aktningsvärd ålder för en blogg? När jag drog igång bloggen var det ett experiment. Jag hade sedan ett par år en sida om broderi som hade en del besök till och från. Men det var inte förrän jag startade bloggen i januari 2008 som trafiken drog igång på allvar. Jag blev så chockad av gensvaret. Jag ville ju bara testa om jag hade fattat det här med sökmotoroptimering rätt. Jag var bibliotekarie och egen företagare och jobbade med diverse internetprojekt och jag startade bloggen som ett litet hobbyprojekt vid sidan av. Tänkte att jag kanske hade material för att köra ett halvår om jag uppdaterade en eller ett par gånger i veckan.

Ganska snabbt började kommentarerna och frågorna, och jag kände ett stort ansvar att svara rätt. Eftersom jag bara hade kunskaper från slöjden i grundskolan och diverse broderiböcker, så bestämde jag att jag måste utbilda mig. Vilken tur att Handarbetets Vänner har så bra kvällskurser i konstsömnad.

Genom åren har uppdateringsfrekvensen varierat. Ibland har jag hunnit med riktigt många bloggposter på ett år och ibland har jag haft andra saker i livet som har krävt min tid. Vad sägs om en liten bildkavalkad. En bild från varje år som Broderibloggen har funnits. Håll till godo:

En av de första blogginläggen 2008 handlade om Hallandssöm och den här bilden kommer från Brodera.nu. Första året skrev jag flera bloggposter om olika landskapssömmar.

2009 bloggade jag ofta om vad jag broderade hos Handarbetets Vänner. Här ett löv i en hopdragssöm.

2010 lekte jag med diverse tekniker. Här målade jag med textilkritor på linne och bättrade på bilden med stygn.

2011 började jag sälja broderigarner. Jag tyckte det var svårt att hitta ullgarner för broderi i lagom mängd, så jag startade Broderigarn.se och det var fler än jag som hade ullbroderigarnsbehov så kunderna strömmade till.

2012 började med att jag gav ett antal nyårslöften som handlade om att avsluta diverse broderiprojekt som jag hade liggande. Det gick sådär, kan jag meddela. Ett projekt som i alla fall avlutades enligt plan var min syrras tvistsömsbroderi som blev till en kudde i födelsedagspresent till syrran.

2013 var året då min käre make slängde bort ett av mina finaste och nästan helt avslutade broderiprojekt. Det var inte meningen så klart, men jag var otröstlig i ungefär en månad. Sedan bloggade jag om det och det har blivit min mest lästa och kommenterade bloggpost någonsin. Denna tragiska händelse omnämndes även i tidskriften Hemslöjden.

2014 är korsstygnshusens år, som ni vet. Om någon, mot förmodan, har missat detta så är det bara att bläddra ner i bloggen så hittar ni allt om detta och lite till.

Tiden går fort när man har roligt och just nu känns det som att det antagligen blir minst sju år till av broderibloggande. Vem hade anat det? Hoppas ni hänger med…

Share

Jag gästbloggar hos Nordiska Museet

Glad tredje advent! Hoppas ni hinner ha lite söndagsmys och njuta av adventsljusen.

I år har Nordiska museet en julblogg och de lägger ut ett inlägg varje dag fram till jul. Den handlar om julpyssel och traditioner. Jag har blivit inbjuden att gästblogga där och idag har de publicerat mitt inlägg. Där kan ni läsa om min mormors julservetter och hur man kan brodera egna servetter med lite korsstygn i hörnen.

Vi kanske inte hörs något mer före jul, så jag vill passa på att önska alla bloggläsare en riktigt skön jul. Tack för alla trevliga mail och kommentarer på bloggen. Det betyder jättemycket för mig.

Så vill jag påminna om att om ni vill beställa korsstygnshus eller broderigarn och vara säkra på att få det före jul så kan det vara bra att beställa senast på torsdag den 18/12.

Share

Årets julklapp: ”Broderier från 50- och 60-talen”

Lagom till julhandeln kommer en riktig inspirationsbok. Ann-Sofie Svansbo och Anna Lindqvist har grävt i Östergötlands museums magasin och hittat massor av superläckra skisser och broderier som skapats av några av de främsta svenska textilkonstnärerna under mitten av 1900-talet.

Jag har nästan längtat ihjäl mig ända sedan jag hörde ryktet om boken för någon månad sedan och när jag sedan har mitt exemplar i handen så kryper jag upp i soffan och öppnar högtidligen boken och försjunker i alla färgsprakande bilder.

Det finns många rent geometriska kompositioner, men också stiliserade blommor och frukter. Det är underbart färggrannt och vissa broderier har riktigt kaxiga färgkombinationer. Andra går i en elegant gråskala och det är inte dumt det heller. Det mesta är linnebroderier, alltså lin både i tyg och tråd. Favoritstygn verkar vara plattsöm, kedjestygn och läggsöm. Jag bläddrar och bläddrar och alldeles för snart är boken slut. Då börjar jag om igen och sedan ännu en gång.

Nu måste jag naturligtvis prova själv. Först behöver jag färgglatt linne att brodera på. Här kan jag varmt rekommendera Växbo Lins servettväv i 100% lin som finns i 15 fina nyanser som passar väldigt bra till den här typen av broderier. Servettväven säljs som metervara och ligger på 50 cm bredd. Det är så svårt att välja, helst vill jag testa alla färger, men jag nöjer mig med lime och blått linne den här gången.

I boken finns ett par mönster som passar på mobilfodral och det känns som ett lagom startprojekt. På det första fodralet broderar jag ett mönster av Raine Navin som jag har kopierat rakt av ur boken. Det är från 1962 och heter ”Rosamunda”. Fast jag har hittat på helt egna färger. Det blir en blå ros med gröna blad mot en limefärgad bakgrund.

På det andra mobilfodralet är broderiet inspirerat av Ingrid Dessaus ”Fyrverkeri” från 1955. Här har jag ungefär samma färgskala och stygn som på originalet men jag har gjort om mönstret för att det ska fungera på en liten yta. När det gäller broderigarn så har jag använt lingarn 16/2.

Det här är såå roligt att brodera. Man kan ha boken som bas och sedan hitta på egna mönstervarianter och andra färgkombinationer. Det finns många bra handfasta tips i boken om allt som inte är rent broderi, men som är bra att veta, till exempel om mönsteröverföring och montering.

Alltså hörni: Jag utnämner härmed ”Broderier från 50- och 60-talen” till årets julklapp!

Share

En brodeributik

Så, nu har jag sjösatt en liten webshop där man kan köpa mina korsstygnshus. De finns ju även till salu hos Svensk Hemslöjd i Stockholm och hos Lindegårds i Helsingborg samt hos Cranberry Corner i Danderyd. Men om man föredrar att köpa direkt från mig så finns nu den möjligheten.


Just nu är det världens minsta affär med bara tre produkter, men jag har planer på att utöka sortimentet med andra svenska broderikit, därav namnet Svenska Broderier. Så småningom vill jag också lägga över min broderigarnsförsäljning till den nya webshopen, men det kräver en del programmering som jag inte har tid med just nu. Tills vidare säljer jag alltså broderigarner i ull och broderitillbehör hos Broderigarn.se

Så vill jag passa på att tacka så väldigt mycket för alla snälla kommentarer om mina hus. Ni är så gulliga. Puss på er. 🙂

TILLÄGG: Just det ja! Jag glömde skriva att min broderishop just nu endast säljer till de nordiska länderna, så om du bor utanför Skandinavien och vill köpa ett broderikit av mig, så släng iväg ett mail, så löser vi det.

Share

Högljutt handarbete

Var det jag som bloggade om att broderi är ett modernt sätt att ta hand om sig själv? Ja, det var det ju, men det finns andra aspekter av modernt handarbete och broderi. Alla kanske inte känner att de behöver varva ner. De vill kanske skruva upp volymen istället och använda sitt handarbete för att förändra världen.

Verk av Betsy Greer #3Newcastle, Foto: Betsy Greer

Kurbitsbloggaren Frida Arnqvist Engströms läsvärda bok ”Gerillaslöjd: garngraffiti, DIY och den handgjorda revolutionen” handlar om handarbetsaktivister och radikalslöjdare, om anarkibroderi och fuldesign. Här träffar vi en mängd stridbara kvinnor (och någon enstaka man) som inte bara broderar eller stickar, de har ett ärende också. Är det slöjd eller konst? Är det fint eller fult? Är det hantverk eller politik? Är det ett ensamjobb eller en gruppaktivitet? Och är broderi feminint eller feministiskt? Frågorna är många och svaren likaså. Väldigt olika svar blir det och det är spännande och känns ärligt.

Boken är en genomgång av de senaste tio årens slöjdaktivism. Jag tycker att Frida har lyckats balansera väl mellan att låta alla dessa spännande människor med starka åsikter komma till tals och samtidigt hålla ihop historien (det är ju modern slöjdhistoria hon skriver). Frida är duktig på att få folk att resonera om sitt skapande och sin aktivism på ett intressant sätt: varför broderar Ulrika Erde på bussäten egentligen? Hur tänker Maria Halvarson kring sina politiska korsstygnsbroderier? Kan man verkligen påverka världen med broderi och annan slöjd?

Fridas bok får mig att reflektera. Jag funderar över vad andra tycker och vad jag tycker och vad jag vill. Helt uppenbart är jag, med mitt broderibloggande de senaste sju åren, en produkt av min tid. Handarbete och Internet passar ihop. Jag har inga politiska ambitioner med bloggen. Jag är inte arg, men jag vill något. Jag vill nå ut till andra och visa vad broderi kan vara. Sen är det upp till var och en att fylla sitt broderande med mening.

Share

Broderibloggens stygnfilmer

För sådär en fyra år sedan höll jag på med ett broderiprojekt som inbegrep broderifilmer. Min filmkompetente svärfar hjälpte mig att göra små korta instruktionsfilmer om hur man broderar de vanligaste stygnen. Projektet rann ut i sanden och jag glömde bort filmerna. De har legat i en mapp i en annan mapp i en tredje mapp långt ner i min dator.

Nu håller jag på med ett annat intressant broderiprojekt som jag får berätta mer om så småningom (vad hemligt det låter). I alla fall så kom det här med stygnfilmer på tapeten och då mindes jag plötsligt att jag hade pysslat med det där för länge sen. Jag började gräva i datorarkivet och hittade filmerna. De var gjorda i något gammalt format, men jag har lyckats konvertera dem.

Numera finns det rätt många exempel på stygnfilmer på youtube, både på svenska och andra språk. Jag funderade på om det är meningsfullt att lägga upp ännu fler. Jag minns att målet, när jag gjorde mina filmer, var att hålla dem korta och sakliga. Och det är väl det som utmärker dem. Alltså, om du föredrar en föredömligt kort och torr film om hur du broderar till exempel kråkspark, då kan broderibloggens 15 stygnfilmer vara något för dig.

Share

”The Embroidery Professor”

Nu ska jag berätta om ett märkligt evenemang som jag har varit med om. Det är så att de utländska ambassadörer vi har i Sverige vanligen är män (av någon anledning) och deras medföljande fruar har en klubb där de ses regelbundet kring något litet arrangemang. Den här gången var jag inbjuden att visa broderier och berätta lite om svenska broderitraditioner. Det hela gick av stapeln igår och jag hade förberett mig genom att läsa på broderi- och textiltermer på engelska och samla ihop ett gäng broderier som kändes typiskt svenska. Jag hade en hel resväska med material med mig.

Jag var självfallet lite nervös för hur det skulle gå, men vilket fantastiskt gäng det var. För det första var de precis så vänliga och artiga som man kan föreställa sig att erfarna diplomater är. För det andra var de genuint intresserade av vad jag hade att visa och berätta. Jag visade skånska yllebroderier och landskapssömmar. De ställde många smarta frågor och berättade om egna erfarenheter. Det blev en väldigt lyckad stund med broderiprat över gränserna.

Efteråt var det fikastund och det skulle fotograferas diverse gruppbilder. Flera damer ville ha med ”the embroidery professor” och jag undrade vem det var. Fanns det en professor i rummet? Nej, ”the embroidery professor” – det var ju jag.


Tvistsöm, skånskt yllebroderi och Hallandssöm. Notera särskilt det fina lilla bokmärket i korsstygn till höger i bild. Det fick jag i present av ”Cross Stitch Patricia”, som självfallet hade broderat det själv. Vilken fin gåva!

Share

Broderi-tragedi

Jag ska börja med att varna känsliga läsare: om du vet med dig att du inte klarar obehaglig läsning med tragiskt slut, så lämna omedelbart denna bloggpost utan att läsa vidare.

För några år sedan köpte jag en materialsats i den trevliga Brodera Mera-butiken, som på den tiden låg på Drottninggatan i Stockholm. Det var ett yllebroderi i glada färger som var kopierad från en jämtländsk bröllopsskudde från 1700-talet. Jag broderade på under något år. Det var mycket arbete men broderiet växte så sakta fram och det blev verkligen vackert. När jag bara hade några detaljer i hörnorna kvar att brodera, så tog några av färgerna slut.

Jag hade flera andra broderiprojekt på gång så bröllopskudden blev liggande. Så småningom tog jag kontakt med Brodera Mera-butiken och de hjälpte mig att komplettera de saknade garnerna. Det var ju inte mycket kvar av broderiet, men jag hade kommit av mig lite, så det låg någon tid till. I slutet av förra året tog jag mig i kragen och plockade fram broderiet för att avsluta det. Jag förvarade det i en fin papperskasse tillsammans med ett par andra broderigrejer som jag är rädd om (en kartong som är jättebra att nysta garn runt och några garnkartor som jag har skickat efter från Finland). Kassen stod i vårat pysselrum bredvid pianot.

Och efter jul skulle det röjas och pianot skulle till mina föräldrar. Jag har en fantastisk make som är superbra på att städa. Väldigt effektiv och snabb är han. Det är nästan alltid väldigt bra att ha en sådan man. Han flyttade pianot och röjde upp riktigt bra och det tog en vecka innan jag saknade kassen med broderiet i. Då låg den redan på soptippen.

Nu har det gått en månad och jag har hämtat mig så mycket från förlusten att jag kan skriva om det utan att att bli knäckt. Jag har i alla fall ett par bilder av broderiet kvar. När jag har berättat för vänner och familj om tragedin, så har nästan alltid den spontana reaktionen varit: ”Åh, stackars Tobbe!”

Så vad kan vi lära av denna sedelärande historia? Låt inte fina broderier ligga, utan brodera färdigt dem! Även den mest perfekte make kan göra misstag! och det viktigaste av allt: Ställ aldrig en broderikasse bredvid pianot!

Share