Jag ska börja med att varna känsliga läsare: om du vet med dig att du inte klarar obehaglig läsning med tragiskt slut, så lämna omedelbart denna bloggpost utan att läsa vidare.

För några år sedan köpte jag en materialsats i den trevliga Brodera Mera-butiken, som på den tiden låg på Drottninggatan i Stockholm. Det var ett yllebroderi i glada färger som var kopierad från en jämtländsk bröllopsskudde från 1700-talet. Jag broderade på under något år. Det var mycket arbete men broderiet växte så sakta fram och det blev verkligen vackert. När jag bara hade några detaljer i hörnorna kvar att brodera, så tog några av färgerna slut.

Jag hade flera andra broderiprojekt på gång så bröllopskudden blev liggande. Så småningom tog jag kontakt med Brodera Mera-butiken och de hjälpte mig att komplettera de saknade garnerna. Det var ju inte mycket kvar av broderiet, men jag hade kommit av mig lite, så det låg någon tid till. I slutet av förra året tog jag mig i kragen och plockade fram broderiet för att avsluta det. Jag förvarade det i en fin papperskasse tillsammans med ett par andra broderigrejer som jag är rädd om (en kartong som är jättebra att nysta garn runt och några garnkartor som jag har skickat efter från Finland). Kassen stod i vårat pysselrum bredvid pianot.

Och efter jul skulle det röjas och pianot skulle till mina föräldrar. Jag har en fantastisk make som är superbra på att städa. Väldigt effektiv och snabb är han. Det är nästan alltid väldigt bra att ha en sådan man. Han flyttade pianot och röjde upp riktigt bra och det tog en vecka innan jag saknade kassen med broderiet i. Då låg den redan på soptippen.

Nu har det gått en månad och jag har hämtat mig så mycket från förlusten att jag kan skriva om det utan att att bli knäckt. Jag har i alla fall ett par bilder av broderiet kvar. När jag har berättat för vänner och familj om tragedin, så har nästan alltid den spontana reaktionen varit: ”Åh, stackars Tobbe!”

Så vad kan vi lära av denna sedelärande historia? Låt inte fina broderier ligga, utan brodera färdigt dem! Även den mest perfekte make kan göra misstag! och det viktigaste av allt: Ställ aldrig en broderikasse bredvid pianot!

Kudden är färdig. Äntligen!!

När jag började på den för drygt fem år sedan, så insåg jag självfallet att det skulle bli mycket arbete och ta tid, även om jag inte trodde att det skulle ta fullt så lång tid. Hade jag inte broderat en himla massa andra saker samtidigt, så hade ju kudden blivit färdig mycket tidigare. Men jag gillar omväxling och till slut kom jag ju i mål.

Nu ska kudden flytta hem till mina föräldrar och bo i en blå fåtölj framför en grön öppen spis. Den kommer att stortrivas där.

Härmed tar bloggen sommarledigt. Kommer tillbaka i augusti.

Broderigarnsförsäljningen får också sommarlov. Leveranstiderna blir lite längre efter midsommar och 7 juli stänger butiken för sommaren och öppnar igen den 13 augusti.

Ha en riktigt skön sommar och brodera lugnt.

Nu är det spikat: Nästa Handarbete & Pyssel kommer den 25 maj och då blir det Broderi-special med undertecknad. De puffar för det på sista sidan i det nummer som finns i butiken just nu. Handarbete & Pyssel är en bilaga till Expressen och den kommer ut med 6 nummer per år.

För ett par veckor sedan var en journalist och en fotograf hemma hos mig och intervjuade och fotograferade. Jag var superförkyld och hostig, men det var bara att bita ihop och le vackert för fotografen. Vi gick igenom mängder med broderier och fotade i massor av vinklar och poser. Fem timmar tog det. Ska bli spännande att se resultatet.

Det är ju så här med nyårslöften att antingen kan man mumla dem lite för sig själv i smyg eller också kan man basunera ut dem för alla som vill höra. Fördelen med privata löften är att man inte behöver leva upp till dem. Det är ingen som märker och man slipper stå där med skammen när man inte lyckas. Fördelen med att berätta för alla man känner om sitt nyårslöfte är att det nu blir mycket viktigare att leverera och då kommer man antagligen att lägga mer energi på att leva upp till sitt löfte.

Efter ett par veckors velande har jag nu bestämt mig för att modigt redogöra för mitt nyårslöfte 2012: Jag ska avsluta fem broderier som jag har liggande i gömmorna.

Jag har genom åren påbörjat flera lite större broderiprojekt. En del har jag blivit färdig med, men det finns några stycken som inte är avslutade, fast inte långt ifrån. Jag tror det beror på två saker. Dels är min största broderidrivkraft min nyfikenhet. Jag vill se hur det ska bli. När ett broderi närmar sig slutet, så ser jag hur det kommer att bli och då tappar jag lusten för det broderiet. Den andra orsaken till att jag har svårt att avsluta broderier är att jag ogillar montering, att sy ihop kudden, fålla duken osv.

Men nu ska det bli ändring. Följande broderier ska avslutas innan året har gått:

Den gamla tvistsömskudden som jag broderar till mina föräldrar. Den på börjades för kanske fem år sedan och i början höll jag ett högt tempo, men så kom det andra broderier emellan.

På senare tid har jag tagit upp broderandet av den här kudden. Den är perfekt att ha med på broderikafé, för det är bara den gråa bakgrunden som är kvar att brodera och när man har sytt sådär en 20.000 tvistsömsstygn, så går det på automatik och då kan man konversera de andra brodöserna samtidigt.

Uppdraget är alltså att brodera färdigt, hitta ett lämpligt tyg till baksidan och en lagom stor innekudde och sy ihop alltihop.

Det andra uppdraget är att brodera färdigt en tavla som jag påbörjade på en broderikurs för ett par år sedan.

Jag har gjort en grov skiss som jag broderar efter och så hittar jag på detaljerna efterhand. Det kräver en hel del kreativitet. Ibland blir jag missnöjd med något och så repar jag upp en del stygn.

Det är svårt att säga hur mycket som är kvar, men jag tror att broderandet närmar sig slutet på denna tavla. Då ska jag bestämma hur stor den ska vara och sedan köpa en kilram i rätt storlek och montera broderiet på den. Det är lite pilligt, men jag har gjort det förr så jag vet i alla fall hur jag ska bära mig åt.

Det tredje broderiet är en kudde som jag inköpte på Brodera Mera för sådär en tio år sedan. Vackert blå med färgstarka yllebroderier på.

Jag skäms verkligen för att jag inte har avslutat den, för den är så fin. Ursäkten jag har är att vissa av garnerna tog slut och när jag väl hade lyckats komplettera dem hos Brodera Mera så var jag igång med nya projekt.

Jag ska alltså brodera färdigt och det är inte mycket kvar. Sedan ordna en lämplig innerkudde och sy ihop. Kanske blir det någon slags tofsar i hörnen. Vi får se.

Så har jag en ofärdig julduk. Mönstret hittade jag i ICA-kuriren på 1980-talet och broderade som vanligt på i bra takt, men jag hann inte färdigt till julen och så blev den liggande. Suck.

Den är i alla fall riktigt fin och väl värd att avsluta. Bara röda korsstygn på vit botten. Jag måste hitta mer DMC mouliné i rätt nyans och sedan bestämma hur jag vill fålla den. Det skulle vara trevligt med en liten hålsömsfåll.

Det femte projektet kan jag inte berätta så mycket om för det är något jag ska ge bort till en läsare av denna blogg. Men jag kan berätta att jag tänker avsluta ett broderi som har påbörjats av någon annan och sedan montera och ge tillbaka det i färdigt skick.

Nej. Jag ska inte avsluta Bayeuxtapeten i år. Det är alldeles för mycket kvar att göra där. Det får bli ett annat år.

For English translation: Please use Google Translator i the right column.

…så dök det upp en utmärkelse i form av en ros från Med nål och tråd. Tack Elin. Verkligen hedrande.

Med utmärkelsen följer att jag ska skicka den vidare till fem bloggar jag uppskattar med mindre än 100 följare, samt svara på 5 viktiga frågor.

OK. Först bloggarna. Jag väljer några inspirerande som jag nyligen har upptäckt (det där med antal följare bryr jag mig inte så mycket om):

Två stickor och en virknål
Mina stygn
Safias värld
Ilsefin bloggar
Million Little Stitches

Och nu till frågorna:
1. Varför började du blogga?
Det var i januari för snart fyra år sedan och jag hade tråkigt. Julen var slut och vädret var dåligt. Är det möjligt att driva en blogg om bara broderier? tänkte jag. Så då testade jag det och på den vägen är det.
2.Vilka bloggar följer du?
Alltså jag är ju inte riktigt följar-typen. Jag älskar att spana runt och hitta nya bloggar och ibland komma tillbaka till de jag redan besökt.
3.Favoritfärger?
Går i perioder. Rött är alltid bra. Just nu är jag inne i en gul period. Gult blir ofta bortglömt tycker jag, men det finns många läckra gula nyanser: havregult, citrongult, senapsgult, solgult, pastellgult.
4. Favoritfilm?
Gillar välgjorda filmer i alla genrer. Svårt att utse en favorit.
5. Vilka länder drömmer du om att besöka?
Italien, har jag inte varit i sedan jag var 15 år. Dit vill jag igen.

Vi har passerat midnatt. Anmälningstiden för garntävligen är slut. Det är dags för dragning. Jag kravlar mig ur sängen och in i TV-soffan och sätter mig med datorn i knät. Allt är förberett för en automatisk slumpgenererad dragning. Det är mörkt och tyst omkring mig. Jag håller andan.

Vinnaren är….. Susanna Gross (sussiegross@gmail.com)

Grattis Susanna! Du har vunnit 20 garnhärvor av valfri sort och färg från broderigarn.se. Det är bara att börja välja. Hur känns det?

Tack alla vänliga människor som har velat delta i tävlingen. Det har varit såå trevligt att höra från er.

I våras började jag sälja broderigarn på en egen sajt: broderigarn.se. Jag tyckte det skulle vara intressant att se om det fanns något intresse av att köpa ullgarner för broderi och det har gått över förväntan. Jag har nu massvis med kunder i Sverige, Norge och Danmark. Dessutom har jag fått önskemål om att utöka sortimentet med fler garner och även broderitillbehör. Så då gör jag det.

Jag säljer nu tre olika sorters ullgarner som passar utmärkt att brodera med:

Mora Redgarn är ett tvåtrådigt mjukt och ganska tunt garn som passar bra till lite sirligare broderier. Med två trådar i nålen får man ett fylligare broderi.

Fårögarn är entrådigt och lite strävt. Passar bra till såväl traditionella yllebroderier som lite modernare uttryck.

Bragegarn börjar jag sälja nu efter önskemål från kunderna. Det är tvåtrådigt och tjockare än Moragarnet. Kan användas för bundna broderier i stramalj men också fria broderier där man vill att tråden ska fylla ordentligt som t ex påsöm.

Nu kommer vi till tävlingen: Vinnaren får 20 härvor garn av valfri sort och färg (och det finns måånga färger att välja på).
För att vara med i utlottningen krävs följande:

För en lott: skicka en kommentar med din mailadress till detta inlägg eller om du är blyg, maila mig på helena@brodera.nu

För två lotter: Gör ovanstående och länka även från din blogg dels hit till tävlingen och dels till broderigarn.se Använd gärna bilden i det här inlägget.

Dragningen sker söndagen den 25 september så anmälningstiden går ut lördagen den 24 vid midnatt. Moahahaha.

Fram tills dess kan du väl fundera ut vilka garner och färger du skulle välja om du blir den lyckliga vinnaren.

1. Man bör inte sätta sig vid ett bord med dålig belysning.
Det är ju en självklarhet, kan man tycka. Broderi kräver ljus. Men det är faktiskt svårt att hitta caféer med bra belysning. Just nu håller mitt brodericafé till på ett fik i Kulturhuset i Stockholm, där belysningen är bra men de har rätt dåliga öppettider, så vi vill hitta något bättre. Det är inte det lättaste.

2. Man bör inte ta med sig ett alltför avancerat broderi.
I alla fall passar det inte mig. Ett brodericafé är en social tillställning. Om man som jag har svårt att konversera och skapa samtidigt, då gäller det att brodera något som är så lätt att det är på gränsen till tråkigt så att det blir en bit av hjärnan över till att sköta konversationen.

3. Man bör inte ta upp en stickning.
De flesta som broderar är också hejare på andra handarbetsformer, som stickning och virkning till exempel. Stickcaféer finns det gott om, men brodericaféer är ännu så länge betydligt ovanligare och var sak har sin tid.

4. Man bör inte spilla ut latten över handarbetena.
Det har inte hänt än, ta i trä. Men eftersom cafébordet är fullsmockat av tygbitar och tekoppar och garnhärvor och broderisaxar och halvätna ostfrallor, så är det bara en tidsfråga innan det händer.

5. Man bör inte deppa ihop om man går från brodericaféet och inte har broderat ett enda stygn.
Brodericaféer är som sagt främst en social händelse. Ibland babblar man på så mycket så att det liksom inte blir så att man hinner ta tag i handarbetandet. Det gör inget. Det viktiga är ändå att man har en trevlig kväll. Eller hur?

Igår kväll broderade jag på min gamla tvistsömskudde som antagligen blir färdig någon gång i början av nästa millenium om jag håller den här takten.