Syrran och kudden

Jag är inte bara brodös, jag är storasyster också. Min lillasyrra är inte heller oäven när det gäller handarbete, fast hon har varit mer inne på stickning än broderi.

Vi växte upp och gick i skolan i Skåne och det var 1970-tal. Skåne är ett bra ställe att vara på om man är intresserad av broderi. Varje läsår i syslöjden hade vi minst ett broderiprojekt på gång. Jag minns kedjestygnsdukar och broderade monogram och så naturligtvis yllebroderier och tvistsöm, som är skånska specialiteter.

Ett år påbörjade syrran ett tvistsömsbroderi med traditionellt mönster i ullgarn i färger som hon hade valt själv. Hon hann inte riktigt färdigt innan läsåret tog slut, så broderiet fick följa med hem med lite extratråd, så att hon kunde avsluta det. Tydligen var de lite snåla med tråden, för den räckte inte och det nästan färdiga broderiet blev liggande.

När jag startade mitt broderibloggande så började släktingar och vänner att plocka fram gammalt broderimaterial som de hade i gömmorna och jag samlade gärna på mig detta. Syrran bidrog med sitt tvistsömsbroderi och jag tyckte att det var väldigt fint med de blåa och röda garnerna.

Häromdagen fyllde syrran år och jag har planerat i flera månader att nu skulle det bli en kudde av hennes broderi. Jag har ju som bekant en himla massa ullgarner, så det var inte svårt att hitta en lämplig broderitråd för att avsluta broderiet. Det blev en mörkblå tråd av Bragegarn. På högersidan av broderiet ser man ett ljusare fält i det mörkblåa. Det är mitt bidrag.

Sedan gällde det att hitta ett lämpligt tyg för själva kudden som kunde matcha broderiet. Jag har letat i tygaffärer hela sommaren. Först var jag inne på att använda ett rosa tyg, men så hittade jag ett rött linne i en liten tygaffär i Laholm som passade perfekt.
Det fick bli en avlång kudde: 40 X 60 cm, för jag råkade ha en sådan hemma och jag tycker det blev bra med broderiet på tvären. Det blev ett riktigt grupparbete och snacka om att syrran blev överraskad och glad förstås.

Närbild på broderiet finns här.

Share

Brodera på ylle!? Ja tack.

Vad är det som gör yllebroderier så lockande för oss moderna människor? Jag tror att det kan vara de sprakande färgerna och den oändliga mängden detaljer. Jag blir ju så barnsligt glad när jag får se ett yllebroderi och det är jag nog inte ensam om.

Brodera på ylle! har fyra synnerligen kompetenta upphovskvinnor: Eva Berg, Carina Olsson, Anna Wengdin och Annhelén Olsson. Tillsammans har de många, många års erfarenhet av skapande och undervisande i yllebroderandets konst.

Detta är en behändig bok om VAD du kan göra och HUR du gör det. Först inspiration i form av många vackra färgbilder. Det är så läckert och väldigt varierat. Inte bara broderier utan även applikationer och knappar och pärlor och tofsar och fransar.

Så till beskrivningarna, och detta är kanske det bästa med boken, enligt min mening. Här svarar författarna på alla frågor som den ovana brodösen har: Hur för man över mönster till ett tjockt ylletyg? Hur monterar man det färdiga broderiet? Går det att tvätta? (öh – nej det gör det inte)

Läsaren bjuds på goda råd och små extra tips lite här och var i boken. Om du verkligen vill lära dig så ska du lusläsa alla beskrivningar, så att du inte missar nånting viktigt som finns gömt i texterna. När du lärt dig hur man kan göra så är det dags att flyga själv: ”Det är bara att släppa taget om vad som är rätt och fel, vackert eller fult. Du väljer och bestämmer själv hur ditt broderi ska se ut.” Precis vad jag tycker.

Har du aldrig broderat förr? Då är detta boken för dig. Är du en supererfaren brodös? Jag tror nog att även du kan hitta inspiration här till nya projekt.

Bilderna kommer från Hemslöjdens forlag.
Boken kan köpas där eller hos Bokus eller Adlibris.

Share

Elaines broderade vantar


Broderi kan vara rikligt, ymnigt, överflödande. Stygnen trängs, knuffas, skockas ihop och tillsammans ger de ofta ett underbart intryck av energi och skaparglädje. Ibland är broderi enkelt och avskalat. Man säger att ”less is more” och det kanske kan ligga något i det.

Till den senare kategorin hör Elaines vackra broderade vantar. Jag tycker de är så inspirerande. De finns att köpa hos Magasin Åtta i Sundsvall.

Nu när kylan kryper närmare blir behovet av ett par broderade vantar plötsligt märkbart. Då finns det fyra sätt att skaffa sig dem:

1. Inspireras av Elaine och sticka ett par vantar och brodera på dem.

2. Spara tid och köp ett par stickade vantar och brodera på dem.

3. Köp ett par av Elaines vantar.

4. Gör som jag, anmäl dig till den tävling som just nu går av stapeln hos Mitt lyckliga lantliv. Där kan man vinna ett par av just de Elaine-vantar som avbildas i det här inlägget.

Share

Musse Pigg på ett broderat örngott

Min svåger fyller 45 år imorgon. Han gillar att spara på saker och jag är väldigt glad för det. Titta vad han plockade fram åt mig. Det är hans gamla slitna barnörngott i vitt linne med Musse Pigg-broderi i merceriserat bomullsgarn.

Hans mamma broderade denna coola actionbild i mitten av 60-talet.

Hon har lagt ner mycken möda på detta och broderat väldigt jämnt och fint. Linjerna är broderade med stjälkstygn och langettstygn och ytorna är fyllda med stjälkstygn som är sydda i täta rader. Blombladen består av öglestygn. Jag har särskilt fastnat för de små fjärilarna uppe i högra hörnet. Charmiga, eller hur?

Örngottet är ganska ojämnt slitet. Det är ett par hål i linnet, men broderiet är förvånansvärt välbevarat och färgerna är som nya. Mest slitage är det på Musses och Mimmis händer.

Jättekul att se välanvända broderier. Tack för lånet käre svåger och grattis på födelsedagen!

UPPDATERING: Nu fick jag veta att de söta små fjärilarna som jag särskilt fastnade för inte var med i originalmönstret utan ritades dit och broderades efteråt, som ett litet extranummer. Synnerligen begåvat gjort, tycker jag.

Share

Den broderande kungen

Gustav V var kung i Sverige i 43 år under första halvan av 1900-talet. Som kung fick han uppleva införandet av demokratiska val i Sverige och två världskrig. Han var lång och smal, sportig och välklädd. Och han broderade.

Om Gustav V, sedd genom hans garderob handlar en liten utställning på Livrustkammaren som öppnar idag. Tonvikten ligger på kungens eleganta kläder: kostymer, slipsar, hattar, tenniskläder och en rejäl rock för bilkörning. Som en liten läcker efterrätt visas också kungens sista oavslutade broderi.

Foto: Erik Lernestål

Gustav V gillade alltså att brodera, en ovanlig sysselsättning för en man i hans tid. Han broderade viggsöm, ett bundet broderi, där man räknar trådar och stygn. Hela bottentyget fylls av färggranna stygn i taggiga rader.

När man har sett kungens färggranna broderi, vill man genast prova att brodera på egen hand och då finns det självfallet nål och tråd och tyg till hands i utställningen. Jag har varit med på ett hörn och hjälpt till att ordna med detta.

Igårkväll var jag också med på vernissagen och minglade med kändisar och okändisar. Mark Levengood invigningstalade och reflekterade kring manlighet och broderi. Han menade att det måste ha krävts en hel del mod av en kung i den tiden för att börja brodera.

Själv tror jag att det var väldigt stressigt att vara kung, alltid påpassad och folk som har förväntningar på en. Då kan det kännas skönt att dra sig undan med ett broderi och stänga ute världen en stund och bara sy och räkna, sy och räkna. Mycket meditativt.

Så om ni har vägarna förbi slottet i Stockholm, titta in i Livrustkammaren och beundra broderiet och kungens broderitillbehör. Vad utställningen heter? Manligt.

Tillägg: På Livrustkammarens Facebooksida finns mingelbilder. Gissa vem som sitter vid broderiet.

Share

Mormors skattkammare


Jag har grävt i mormors gamla stickkorg, en rymlig sak som mest innehöll förvånansvärt välbevarade stickgarner av olika sorter. Längst ner i korgen hittade jag en liten skatt. Där låg mormors broderigarner.

Hon var nog inte någon frekvent brodös. Strumpstickning var mer hennes specialitet. Men som de flesta kvinnor i äldre generationer kunde hon självfallet både väva och sticka och brodera till husbehov.

I botten av korgen hittade jag ett hemsytt etui för broderigarner. Det är sytt av lakansväv med ett jugendbroderi i plattsöm och hålsöm runtom. Inuti har mormor sparat diverse gamla broderigarner i olika kvaliteter. Dessutom upptäckte jag en massa knapphålssilke gammaldags upprullat på pappersrullar. Det fungerar toppenbra att brodera med. Vilken glädje!

I våra dagar, när handarbetsaffärerna blir allt färre och många garnsorter försvinner, så gäller det att ta vara på det vi har. Man kan beklaga att det blir allt svårare att få tag på broderimaterial. Eller också kan man, som jag, bli fanatisk samlare av broderigarner. Det gäller att hålla sig framme när den äldre generationen rensar bland gamla grejer. Man vet aldrig vad som dyker upp.

Share

Gästbrodöser från 1600-talet

Alla bloggar med självaktning plockar då och då in gästskribenter. Broderibloggen vill självfallet inte vara sämre, så denna gång bjuder vi på gästbroderier.

Den här veckan har den tonåriga dottern spelat historiskt kostymdrama för elever i årskurs 3. Målet var att levandegöra 1600-talet och ett drama med karaktärer direkt plockade ur vår historia framfördes i tolv föreställningar under fyra intensiva dagar. Min dotter och två tjejer till spelade adelsdamer och tillbringade hela pjäsen sittandes på stolar med ett broderi i knät. Självfallet måste de unga damerna brodera på riktigt, annars blir det inte särskilt verklighetstroget. I väntan på nästa replik har de alltså kastat ner några stygn åt gången. Resultatet presenteras nedan. Det kanske inte framgår av fotot, men alla tre broderierna har en orange färgton efter teatersminket.

1630a.jpg
Fröken Margareta har broderat trådbundet och tydligen inspirerats av mars-solen. Mycket prydligt.

1630b.jpg
Fru Anna har broderat på en av mina gamla provlappar. Först har hon bättrat på min blåa blomma och sedan har hon hållit sig till 1600-talets religiositet och broderat både Gud och Jesus och sedan vet jag inte hur hon tänkte. Harry Potter??? Fanns han på 1600-talet?

1630c.jpg
Fru Ebba har uppenbarligen talang för fritt broderi och en vurm för gult garn.

Funderar på om de tre broderierna ska bli 1600-talskuddar. Vad sägs om att rama in dem med röd sammet? Fast först måste jag tvätta bort det oranga pudret.

Share

God Jul

julpar.jpgNu tar Broderibloggen jullov. Först några intensiva dagar av förberedelser och sedan ett välbehövligt lugn.

Bifogar en detalj från mormors julduk som hon broderade för många, många år sedan. Den börjar bli både blekt och sliten, men jag hoppas att den ska hänga med många, många år till.

God Jul på er allesammans och tack för det här året och alla trevliga kommentarer och intressanta mail med broderifrågor. Jag återkommer efter helgerna.

Share

Om förslösad kvinnokraft

Nu har jag städat ett skåp igen. I det här skåpet förvarar jag dukar och servetter och på nedersta hyllan har jag haft några ihoprullade dukar som jag ärvde av min farmor när hon gick bort för tio år sedan. De flesta av dessa dukar har jag använt under åren, men ett par av dem har legat oanvända.

1932

En av dukarna var vikt och virad runt en rulle och när jag rullar upp den upptäcker jag till min förvåning att rullen som har dolts av duken i alla dessa år är ett konstverk i sig. Den är ca 40 cm lång med korsstygnsbroderi i svart och grönt. I mitten står det ”1932″ och runt ändarna har man broderat bårder i mera korsstygn och slutligen prytt ändarna med tofsar i det gröna garnet. Den är verkligen stilig och jag blir så glad när jag hittar den. Min farmor gifte sig 1932, så det troliga är att någon av alla hennes mostrar eller fastrar, som har lämnat massor av fantastiska handarbeten efter sig, har broderat och givit denna rulle i bröllopspresent.

Sedan börjar jag fundera över vad som gör att någon lägger ner så mycket tid och engagemang i att pryda en rulle som ska ligga dold av en duk i ett mörkt skåp. Det finns de som talar om förslösad kvinnokraft, när de ser invecklade broderier eller annat handarbete, och jag har alltid tyckt att det finns ett stort mått av kvinnoförakt i ett sån attityd. Dock kan jag inte låta bli att i det här fallet fundera över meningen med den broderade rullen.

UPPDATERING:
Jag har fått flera mail och kommentarer till försvar för den broderade rullen. Vad roligt med ett sånt engagemang! Jag vill förtydliga att jag är den första att propagera för broderier och broderande i alla dess former. Och det är ju, som någon kommenterade, inte bara det färdiga resultatet utan även vägen dit som räknas.

Share

Tack Karin

En stor fördel med att jag har börjat lägga ut mina broderier på Internet, är att en del vänner och släktingar har uppmärksammats på mitt stora intresse. Detta har fått till följd att en och annan har rensat i lådor och skåp och överlämnat diverse halvfärdiga alster, överblivet broderigarn, en och annan broderibok från förra seklet osv.

Mest generös och snällast av alla är Karin, som inte bara har bidragit med flera intressanta gamla mönster och massor av garn i vackra färger, utan också ett broderi i järvsösöm, som är utfört av tant Etta (en äkta handarbetslärarinna). Själv har jag aldrig testat att brodera järvsösöm, men tack vare Karin kunde jag skapa en sida på Brodera om det.

Tack Karin. Hoppas vi ses snart.

karin.jpg

Share