Det kan vara lite knepigt att få till en fransk knut på första försöket, men när man har tränat några gånger brukar det gå som en dans.

Franska knutar trivs väldigt bra i grupp. Och det är tur, för när man får upp farten är det svårt att sluta, som synes på det lilla broderiet här bredvid. Jag har sytt på ett linne som egentligen var för grovt för detta och använt diverse bomullsgarner och lite silke.

Den långa slingrande tråden är fastsydd med läggsöm och så har jag petat dit ett par langetthjul och några vävda spindelstygn.

ENGLISH VERSION: French knots get along very well in groups. Once you’ve started making them it’s difficult to stop.

Tillbaka från sommarledigheten läser jag idag i DN att det är hippt att vara husmor. Föredömet är 50-talets amerikanska hemmafru med kitschiga attribut som t ex cupcakes. Andra fenomen som anses ligga i tiden är ett uppsving för hemmagjord sylt och puffiga vintage-kjolar och så ett nyvaknat intresse för broderande.

Vi som broderar vet att intresset för broderi har ökat under många år nu och kanske inte begränsar sig till en säsong av 50-talsnostalgi. Men visst ligger det något i DN-artikelns analys att traditionella hemmafrusysslor som syltkokning och broderande av dukar till kaffebrickan känns trygga och konkreta i en värld som blir alltmer stressad och abstrakt. För den som känner ett behov av att varva ner och göra något bestående är broderi ett utmärkt tidsfördriv.

PS Den broderade blomman kommer från min mormors samling av broderimönster.